Gör din egen bullet journal
Lär dig gör din egen bullet journal och skapa en personlig, kreativ planeringsmetod som hjälper dig organisera vardagen med penna och papper – perfekt för dig som vill öka produktiviteten.
Maria Johansson
Författare
•
Gör din egen bullet journal
Vad är en bullet journal och varför har den blivit så populär?
Har du någonsin känt att traditionella kalendrar inte riktigt räcker till för alla dina behov? Att du saknar en plats där både planering, kreativitet och personliga reflektioner kan samlas? Då är bullet journaling något för dig. Denna flexibla planeringsmetod har tagit världen med storm och blivit ett populärt sätt att organisera vardagen på ett personligt och kreativt sätt.
En bullet journal, eller “BuJo” som den ofta kallas, är i grund och botten en tom anteckningsbok som du själv fyller med innehåll efter dina behov. Till skillnad från förtryckta kalendrar bestämmer du själv vad som ska finnas med och hur det ska se ut. Det är just denna frihet och flexibilitet som gjort metoden så omtyckt i Sverige och internationellt.
I en tid där vi ständigt omges av skärmar och digitala verktyg har många upptäckt fördelarna med att återgå till penna och papper. Det finns något meditativt och fokuserat i att skriva för hand, rita och skapa utan digitala distraktioner. Att göra din egen bullet journal är både ett kreativt projekt och ett sätt att organisera din vardag.
Grundläggande principer för att skapa din egen bullet journal
Bullet journal är en analog planeringsmetod skapad av den amerikanske designern Ryder Carroll. Han utvecklade systemet för att hantera sin egen ADD (Attention Deficit Disorder) och delade det med världen 2013. Enligt ADARAS Blogazine är bullet journal “en flexibel planeringsmetod som hjälper dig att uppnå dina mål, bli organiserad, effektiv, lugn och fokuserad.”
Till skillnad från traditionella kalendrar och planeringssystem är en bullet journal helt anpassningsbar. Den kan vara din kalender, dagbok, skissbok, målsättningsverktyg och idésamling – allt i ett. Grundtanken är enkel: använd korta, koncisa anteckningar i punktform (därav namnet “bullet”) för att snabbt fånga information, uppgifter och tankar.
Det som verkligen skiljer bullet journal från andra system är flexibiliteten. Du är inte låst till ett förtryckt format utan kan när som helst ändra upplägg, lägga till nya sektioner eller ta bort sådant som inte fungerar. Detta gör bullet journaling till ett levande verktyg som utvecklas tillsammans med dig och dina behov.
Fördelar med att göra din egen bullet journal
Ökad produktivitet och bättre översikt
Med en bullet journal får du alla dina planer, listor och anteckningar samlade på ett ställe. Detta ger en tydlig överblick över ditt liv och dina åtaganden. Många upplever att de blir mer produktiva och får bättre kontroll över sin tid när de använder metoden regelbundet.
Kreativt utlopp och mindfulness
Att skapa och uppdatera din bullet journal kan bli en kreativ stund i vardagen. Oavsett om du väljer ett minimalistiskt eller konstnärligt uttryck finns det något meditativt i att sitta ner med penna och papper. Många beskriver det som en form av mindfulness där de får en paus från digitala distraktioner.
Personlig anpassning
Den största fördelen med bullet journaling är att du kan skräddarsy systemet helt efter dina behov. Studerar du? Skapa studieplaneringar och anteckningssystem. Jobbar du med projekt? Designa projektöversikter. Vill du fokusera på hälsa? Lägg till tränings- och matdagböcker.
Handskrivningens fördelar
Forskning visar att vi minns information bättre när vi skriver för hand jämfört med att skriva på dator. Handskrivning aktiverar fler delar av hjärnan och främjar både kreativitet och inlärning. När du gör din egen bullet journal drar du nytta av dessa kognitiva fördelar.
Material för att komma igång med din bullet journal
Val av anteckningsbok
Den vanligaste typen av anteckningsbok för bullet journaling är en med prickade sidor (dotted). Prickarna ger diskret struktur som hjälper dig att skapa raka linjer och tabeller utan att vara lika begränsande som linjerade sidor.
Populära märken bland svenska bullet journal-entusiaster är:
- Leuchtturm1917: Finns i olika storlekar (A5 är populärast), har förtryckta sidnummer och innehållsförteckning.
- Scribbles That Matter: Har tjockare papper (100-160 gsm) som förhindrar genomblödning.
- Archer & Olive: Lyxigare alternativ med mycket tjockt papper (160 gsm).
Om du är nybörjare kan du börja med en billigare prickad anteckningsbok för att testa metoden innan du investerar i dyrare alternativ.
Pennor och andra verktyg
För en grundläggande bullet journal behöver du egentligen bara en penna, men många uppskattar att använda olika verktyg för att göra sin journal mer personlig:
- Basutrustning: En svart fineliner (0.3-0.5 mm) för struktur och text.
- För kreativitet: Färgpennor, brush pens (för handlettering) och markeringspennor.
- För struktur: Linjal, passare och eventuellt mallar för återkommande element.
Kom ihåg att du inte behöver köpa allt på en gång. Börja enkelt och utöka din samling efter hand om du känner att du vill utveckla din stil.
Grundläggande element när du gör din egen bullet journal
Index – din personliga innehållsförteckning
De första sidorna i din bullet journal bör vara ett index. Här noterar du vad som finns på vilka sidor så att du enkelt kan hitta tillbaka. Numrera sidorna i din journal om de inte redan är numrerade.
Future log – långsiktig planering
Future log är en översikt över kommande månader. Här antecknar du händelser, deadlines och mål som ligger längre fram i tiden. Det kan vara allt från födelsedagar och resor till projektdeadlines och viktiga möten.
Månadsöversikt
I början av varje månad skapar du en månadsöversikt. Det finns många olika layouter att välja mellan:
- Kalenderformat: En traditionell månadskalender med rutor för varje dag.
- Listformat: En enkel lista med datum och veckodagar.
- Tidslinje: En vertikal eller horisontell tidslinje för månaden.
Många lägger också till en månadstitel, mål för månaden, och kanske en inspirerande bild eller citat.
Veckoplanering
Veckospreads är hjärtat i många bullet journals. Här planerar du din vecka i detalj. Du kan dela upp sidorna i sju sektioner (en för varje dag) eller skapa ett mer flytande upplägg. Anpassa utrymmet efter hur mycket du har planerat för respektive dag.
Dagliga listor
För daglig planering används ofta punktlistor med olika symboler för att markera olika typer av information:
- • (punkt) för uppgifter
- × för avklarade uppgifter
- > för uppgifter som flyttats framåt
- < för uppgifter som schemalagts
- - för anteckningar
- ○ för händelser
Detta system kallas “rapid logging” och är kärnan i den ursprungliga bullet journal-metoden.
Steg-för-steg guide för att göra din egen bullet journal
1. Förbered din journal
Börja med att numrera sidorna om de inte redan är numrerade. Avsätt sedan de första 2-4 sidorna för ditt index.
2. Skapa din framtidslogg
Avsätt 2-4 sidor för din future log. Dela upp sidorna i sektioner för kommande 6-12 månader, beroende på hur långt fram du vill planera.
3. Designa din första månadsöversikt
Välj en layout som känns logisk för dig och skapa din första månadsöversikt. Inkludera viktiga datum, mål och eventuellt en att-göra-lista för månaden.
4. Sätt upp din första veckoplanering
Skapa en veckoplanering för den kommande veckan. Experimentera med layouten tills du hittar något som fungerar för dig. Tänk på hur mycket utrymme du behöver för varje dag baserat på dina aktiviteter.
5. Börja med dagliga anteckningar
Använd rapid logging-systemet för att anteckna uppgifter, händelser och tankar under dagen. Gå igenom dina anteckningar regelbundet och markera avklarade uppgifter eller flytta fram sådant som inte blivit gjort.
6. Hitta din rutin
Det viktigaste för att lyckas med bullet journaling är att hitta en rutin som fungerar för dig. Många uppdaterar sin journal på kvällen för att planera nästa dag, eller på morgonen för att få överblick över dagen.
Kreativa element att lägga till i din bullet journal
Habit trackers – följ dina vanor
En habit tracker är ett rutnät där du kan följa dina dagliga vanor. Varje rad representerar en vana (träning, meditation, läsning, etc.) och varje kolumn representerar en dag i månaden. Färglägg rutorna för de dagar du genomfört vanan.
Mood trackers – dokumentera ditt mående
Med en mood tracker kan du följa ditt humör över tid. Det kan vara allt från ett enkelt färgkodat system till kreativa illustrationer som fylls i dag för dag.
Kollektioner – samla dina idéer
Kollektioner är samlingar av relaterad information. Det kan vara böcker du vill läsa, filmer du vill se, recept, reseplanering eller brainstorming för projekt. Avsätt sidor för dina kollektioner och lägg till dem i ditt index.
Målsidor och visionsboards
Skapa sidor dedikerade till dina mål – både kortsiktiga och långsiktiga. Visualisera dem genom att skapa visionsboards med bilder, citat och nyckelord som representerar vad du vill uppnå.
Vanliga utmaningar när du gör din egen bullet journal
”Jag är inte konstnärlig nog”
En av de vanligaste missuppfattningarna är att bullet journaling kräver konstnärlig talang. Sanningen är att en funktionell bullet journal kan vara helt minimalistisk. Fokusera på användbarhet först, estetik kan komma senare om du vill.
Som Antemum påpekar: “Man kan säga att en bullet journal är en samlingsplats för alla dina anteckningar, tankar, notiser, möten och din kalender. Här kan du samla precis vad du vill – eftersom det är du som skapar strukturen.”
Prestationsångest och jämförelse med andra
Det är lätt att bli överväldigad när man ser perfekta bullet journals på Instagram och Pinterest. Kom ihåg att dessa ofta representerar timmar av arbete och att många bilder är redigerade. Din journal är ett verktyg för dig, inte ett konstverk för andra.
Att hitta tid i vardagen
Många oroar sig för att bullet journaling är tidskrävande. Sanningen är att du bestämmer hur mycket tid du vill lägga på det. En enkel veckoplanering kan ta 5-10 minuter att skapa, medan mer dekorativa spreads kan ta längre tid.
När du tappat rutinen
Det är normalt att ibland tappa rutinen. Om du missat några dagar eller veckor, börja inte med att fylla i allt du missat. Vänd istället blad och börja från där du är nu. Det är bättre att ha luckor i journalen än att ge upp helt.
Anpassa din bullet journal för specifika behov
Bullet journal för studier
Som student kan du använda din bullet journal för att hålla reda på föreläsningar, inlämningar och tentor. Skapa scheman, läsplaner och sammanfattningar av kursmaterial. Många studenter använder också sin journal för att följa studietimmar och framsteg.
För mer inspiration kring hur du kan använda din bullet journal för personlig utveckling, kolla in vår artikel om personlig utveckling genom böcker.
Bullet journal för jobbplanering
I arbetslivet kan en bullet journal hjälpa dig att hålla reda på möten, projekt och deadlines. Skapa projektöversikter, mötesanteckningar och att-göra-listor för olika arbetsområden. Många använder också sin journal för att följa arbetstid och framsteg i karriären.
Bullet journal för familjelivet
För familjeplanering kan du skapa sidor för veckomatsedel, inköpslistor, barnens aktiviteter och familjemöten. Många föräldrar använder också sin journal för att dokumentera barnens utveckling och viktiga milstolpar.
Bullet journal för hälsa och träning
Om hälsa är viktigt för dig kan du skapa träningsscheman, kostdagböcker och sidor för att följa dina hälsomål. Många använder sin bullet journal för att dokumentera träningsresultat, vikt, sömn och andra hälsorelaterade mätvärden.
Om du är intresserad av hälsa och välbefinnande, kan du också utforska vår artikel om kosttillskott och vad du egentligen behöver.
Vanliga frågor om att göra din egen bullet journal
Hur mycket tid behöver jag lägga på min bullet journal?
Det är helt upp till dig. En enkel, funktionell journal kan ta bara några minuter om dagen att uppdatera. Om du vill lägga mer tid på dekorationer och kreativa element är det förstås möjligt, men inte nödvändigt för att metoden ska fungera.
Kan jag byta system mitt i en anteckningsbok?
Absolut! Det är en av fördelarna med bullet journaling – du kan ändra ditt system när som helst. Om något inte fungerar för dig, vänd blad och prova något nytt. Din journal utvecklas tillsammans med dig.
Vad gör jag om jag missar att uppdatera min journal en period?
Det händer alla ibland. Börja inte med att försöka “komma ikapp” – det kan kännas överväldigande. Vänd istället blad och börja från där du är nu. Det är bättre att ha luckor i journalen än att ge upp helt.
Digital eller analog bullet journal – vad är bäst?
Det beror på dina preferenser. Den traditionella metoden är analog (penna och papper), och många uppskattar känslan av att skriva för hand. Men det finns också digitala alternativ som appar och program för de som föredrar det. Vissa kombinerar båda metoderna.
Hur länge räcker en anteckningsbok vanligtvis?
Det varierar beroende på hur mycket du använder den och hur många sidor den har. En standard Leuchtturm1917 med 249 sidor räcker för många i 3-6 månader. Andra kan använda samma bok i ett helt år om de har ett minimalistiskt upplägg.
Hitta din egen väg till kreativ organisation
Att göra din egen bullet journal handlar inte om perfektion utan om process. Det är ett verktyg som växer och utvecklas tillsammans med dig. Börja enkelt, experimentera och var inte rädd för att göra misstag – det är så du hittar vad som fungerar bäst för dig.
Som nybörjare kan det vara bra att komma ihåg att bullet journaling är en metod för att organisera ditt liv, inte ytterligare en sak att känna stress över. Låt din journal vara en fristad för kreativitet och organisation, inte en källa till prestationsångest.
Det finns inga regler för hur din bullet journal ska se ut eller fungera. Det enda som spelar roll är att den hjälper dig att organisera ditt liv på ett sätt som känns bra för just dig. Om du letar efter fler kreativa projekt, kolla in vår guide till enkla DIY-projekt för nybörjare.
Så ta fram en anteckningsbok, en penna och börja din bullet journal-resa idag. Med lite tålamod och experimenterande kommer du snart att ha skapat ett personligt planeringssystem som passar just dina behov och din livsstil.